Viltspårschampionat x 2
Under oktober månad har vi hunnit med både ett rassymposium och att spåra. Den 20 oktober var jag med Ella och Ravvi och gjorde ett spårprov i skogarna runt Trollhättan. Mor och dotter fick båda två fick sin tredje 1:a på spåren. Ravvi var en hårsmån ifrån att få hp! Numera är de båda viltspårschampions och kan titulera sig SE VCH Magiica’s Ravna och SE VCH Staalon Elohopea. Så fort resultaten är registrerade på hunddata ska vi se till att få in titlarna.
RASSYMPOSIUM, LINKÖPING
Den 17-18 oktober
genomfördes ett rassymposium inom SLK uppe i Linköping där jag deltog. Ett
mycket trevligt arrangemang med intressanta föreläsningar. Har försökt sammanställa en kort resumé från dagarna här. Givetvis finns en längre dokumentation i min egen dator. 
Mentalitet och avel, Curt Blixt
Under lördagen föreläste
Curt Blixt om mentalitet och avel och hur det hänger ihop. Han arbetar inom SKK
kommitté för hundars mentalitet och har lång erfarenhet av hund. Mentalitet ska bedömas utifrån olika aspekter så
som vardags- och samhällsmentalitet, hur hunden fungerar i vardagen. Rastypiska
mentalitetsdragen och den mentalitet hunden har kopplat till träning och
arbete; hundens personlighet, egenskaper
och beteenden. Personligheten visar på hundens typiska känslor,
tankemönster och beteende som är stabila över tid, mellan olika situationer
och en genetisk komponent. Egenskaperna beskriver vad man till vardags brukar
kalla för rastypiskt uttryck (kamplust, dragkamp, dådkraft osv). Medan
beteenden kan delas in i omedvetna, medvetna respektive enstaka beteenden och
”feedback-känsliga” beteenden genom belöning och bestraffning.
Hundens
kroppsspråk sk ”Etogram” (beteendekatalog):
* Aktivitet, hundens allmänna aktiveringsgrad i
o stimulerade situationer.
* Reaktivitet, hundens tendens att reagera på
olika retningar.
* Rädsla, hundens tendens till att se faror.
* Aggressivitet, hundens reagens med aggressivt
beteende.
* Dominans, hundens tendens att försöka
kontrollera och styra andra individer.
* Socialitet, hur hundens umgänge med andra
individer ser ut.
* Träningsbarhet, hundens lärande och förmåga
till samarbete.
Utöver dessa sju finns fler bakomliggande
faktorer att ta hänsyn till så som stort aktiveringsbehov, om hunden är extremt
social, konflikttålig eller har stor jaktlust. När det gäller rädsla kan
det handla om en specifik eller enstaka retning. Det som är viktigt att beakta är att när man arbetar med rädsla
eller aggression inte bara ska fokusera på det som hänt ”precis
innan” en eventuell reaktion, utan även se fler steg bakom. Vad har hänt
på vägen dit? Oftast har hunden byggt upp sina känslor i flera steg, som ibland
kan vara svåra att knyta an till situationen men som ändå har stor betydelse
för slutresultatet. Aggression kan delas in i öppen aggression som
är knuten till en rädsla, där hunden blir/ är rädd eller till hot aggression
som handlar om resurs- och revirförsvarande. Det gäller att se hundens växling
i aktivitet och ligga steget före gällande retningar för att parera acceleration.
Viktigt är att alla hundar lär sig skillnaden mellan aktivitet och passivitet.
Addison, Jeanette Hansson
Nästa föreläsning gavs av
Jeanette Hansson, leg vet vid SLU om Addisons sjukdom – primär
binjurebarkinsufficiens. Sjukdomen innebär att binjuren inte fungerar som den
ska och förekommer i samtliga raser. Kan vara ärftligt men arvsgången är inte
fastställd än. Tre raser har visat störst representation, storpudel, bearded
collie och portugisisk vattenhund. På människor upptäcktes sjukdomen under
1800-talet av dr Addison, men det var inte förrän 100 år senare som diagnosen
ställdes på hund. De kliniska sjukdomssymptomen är kräkningar då och då,
diarré, avmagring, att hunden blir plötsligt akut dålig, får trötthet och
minskad uthållighet, blir uttorkad får lägre puls och till slut leder till en
kollaps! Sjukdomen kräver livslång medicinering med
kortison, florinef (mineralkortikod) och salt (koksalt). Man brukar kalla
sjukdomen för ”The great preteender” då den visar diffusa symptom som
egentligen kan vara vad som helst. Medelåldern för sjukdomsdebut är 4-5 års ålder, men
även yngre och äldre hundar kan drabbas. De utlösande faktorerna är inte
fastställda utan man har endast teorier. Vaccinationer, infektioner,
dräktighet, bistick etc.
Examensarbete på finsk lapphund, Marika Nilsson (student SLU)
I en studie har 906 finska
lapphundar ingått. 123 från Sverige, 779 i Finland, 2 i Norge och 2 i USA. 142
st uppvisade någon form av autoimmun sjukdom. 39 fall (2/3 tikar) av
binjurebarksinsufficiens, 65 fall (3/5 hanar) struma, och 20 fall (3/5 hanar)
diabetes mellitus. Man har funnit en gemensam anfader (GA) ifrån de ca 80
founders som finns i rasen. Denna GA kan kopplas till samtliga fall av
binjureinsufficiens, 62/65 fall struma och 19/20 diabetesfall. 117 av 118
ättlingar var släkt med GA på flera sätt. Man tror att linjeavel är en sannolik
orsak.
Djurskyddsinspektörer
Två djurskyddsinspektörer, tillika uppfödare från området, kom och besökte oss för att diskutera vad deras arbete innebär och om djurskyddsregler etc. Vi pratade bland annat om vad
gäller vid hundgårdar, burar etc och om de nya blanketterna SKK tagit fram som ska underlätta för uppfödare vid olika avtal.
Avelskommittén Finsk Lapphund, Pia Turunen
AK pratade om vad vi som uppfödare bör tänka på vid vår
avel förutom SKK och klubbens grundläggande avelsrekommendationer. Det viktigaste är att se längre än till kull/
individperspektivet och ha ett mål med sin avel. Att använda en bred avelsbas, variation, våga använda
en hane som ingen annan gör, det gynnar rasens framtid. Kontrollera släktleden bakom föräldrar,
syskon, avkommor, far-/morföräldrar etc. Vara öppen med de problem och
sjukdomar som kan uppstå och samarbeta med andra uppfödare. Sist men inte minst är det viktigt att
inrapportera sjuka individer till AK. De för ett register över inrapporterade
fall som de sedan använder sig av vid eventuella frågor om
avelsrekommendationer för kombinationer. Uppfödarna kan genom AK få svar om
eventuella risker i en planerad kull.
Givetvis är det viktigt att inte glömma de grundläggande hälsokontrollerna på hundarna, HD,
ED, ÖGON och eventuella DNA-tester (prcd-pra är validerat, pompes är det
inte). Samt att ha övriga meriter på sin hund så som genomfört BPH/MH,
utställning och tävlingsmeriter inom spår, lydnad etc.
AK för svensk lapphund och för lapsk vallhund höll också en genomgång om sina tankar och önskemål för oss.
Intresseföreningen Kroppsvallarna,
vallning med Marie Barkhed
Marie pratade om att bevara hundens ursprung och funktion
och hur roligt det är att prova på vallning. Hon vallar med sin lapska vallhund
och har gått kurs på Mårtensby gård (Almunge) i Uppsala trakten. Från det att hunden är ca 6 månader kan börja
träna vallning, men givetvis även om hunden är
äldre. Dock måste hunden vara minst 12 månader för att få göra anlagsprovet (än
så länge ett inofficiellt prov).
12 ekipage tas emot per lägertillfälle. Kursledaren ser på
hundarnas intresse och deras naturliga förmåga att valla. Mental uthållighet,
samarbetsförmåga och styrbarhet. Nästa läger planeras i april/maj 2016. De ser gärna att fler
hundar av rasen svensk och finsk lapphund deltar, störst representation har den
lapska vallhunden idag. Det kostar 2 200:-/ lägerhelg och då ingår mat och
logi, samt mycket kursverksamhet. Man får mycket för pengarna.
Se gärna vallningsfilerna om Tjacko på YouTube, gå in på www.youtube.se och sök på tjacko333.
Hans Balstedt (SLK PR)
Pratade om lapphunden i nu och dåtid.
Hur smart är din hund, Per Jensen
Sist ut på seminariet föreläste Per Jensen, etolog på
Linköpings universitet. Han pratade för oss om hundens beteende och deras
tankesätt. Samt om do-as-I-do, att lära hunden saker utifrån att se hur ägaren gör. Dessa tips och mycket mer finns i hans nya bok ”Hur smart är din hund?”.
