Magiica´s blogg

Viltspårschampionat x 2
Under oktober månad har vi hunnit med både ett rassymposium och att spåra. Den 20 oktober var jag med Ella och Ravvi och gjorde ett spårprov i skogarna runt Trollhättan. Mor och dotter fick båda två fick sin tredje 1:a på spåren. Ravvi var en hårsmån ifrån att få hp! Numera är de båda viltspårschampions och kan titulera sig SE VCH Magiica’s Ravna och SE VCH Staalon Elohopea. Så fort resultaten är registrerade på hunddata ska vi se till att få in titlarna.

RASSYMPOSIUM, LINKÖPING
Den 17-18 oktober
genomfördes ett rassymposium inom SLK uppe i Linköping där jag deltog. Ett
mycket trevligt arrangemang med intressanta föreläsningar. Har försökt sammanställa en kort resumé från dagarna här. Givetvis finns en längre dokumentation i min egen dator.

Mentalitet och avel, Curt Blixt
Under lördagen föreläste
Curt Blixt om mentalitet och avel och hur det hänger ihop. Han arbetar inom SKK
kommitté för hundars mentalitet och har lång erfarenhet av hund. Mentalitet ska bedömas utifrån olika aspekter så
som vardags- och samhällsmentalitet, hur hunden fungerar i vardagen. Rastypiska
mentalitetsdragen och den mentalitet hunden har kopplat till träning och
arbete; hundens personlighet, egenskaper
och beteenden. Personligheten visar på hundens typiska känslor,
tankemönster och beteende som är stabila över tid, mellan olika situationer
och en genetisk komponent. Egenskaperna beskriver vad man till vardags brukar
kalla för rastypiskt uttryck (kamplust, dragkamp, dådkraft osv). Medan
beteenden kan delas in i omedvetna, medvetna respektive enstaka beteenden och
”feedback-känsliga” beteenden genom belöning och bestraffning.

Hundens
kroppsspråk sk ”Etogram” (beteendekatalog):
* Aktivitet, hundens allmänna aktiveringsgrad i
o stimulerade situationer.
* Reaktivitet, hundens tendens att reagera på
olika retningar.
* Rädsla, hundens tendens till att se faror.
* Aggressivitet, hundens reagens med aggressivt
beteende.
* Dominans, hundens tendens att försöka
kontrollera och styra andra individer.
* Socialitet, hur hundens umgänge med andra
individer ser ut.
* Träningsbarhet, hundens lärande och förmåga
till samarbete.

Utöver dessa sju finns fler bakomliggande
faktorer att ta hänsyn till så som stort aktiveringsbehov, om hunden är extremt
social, konflikttålig eller har stor jaktlust. När det gäller rädsla kan
det handla om en specifik eller enstaka retning. Det som är viktigt att beakta är att när man arbetar med rädsla
eller aggression inte bara ska fokusera på det som hänt ”precis
innan” en eventuell reaktion, utan även se fler steg bakom. Vad har hänt
på vägen dit? Oftast har hunden byggt upp sina känslor i flera steg, som ibland
kan vara svåra att knyta an till situationen men som ändå har stor betydelse
för slutresultatet. Aggression kan delas in i öppen aggression som
är knuten till en rädsla, där hunden blir/ är rädd eller till hot aggression
som handlar om resurs- och revirförsvarande. Det gäller att se hundens växling
i aktivitet och ligga steget före gällande retningar för att parera acceleration.
Viktigt är att alla hundar lär sig skillnaden mellan aktivitet och passivitet.

Addison, Jeanette Hansson
Nästa föreläsning gavs av
Jeanette Hansson, leg vet vid SLU om Addisons sjukdom – primär
binjurebarkinsufficiens. Sjukdomen innebär att binjuren inte fungerar som den
ska och förekommer i samtliga raser. Kan vara ärftligt men arvsgången är inte
fastställd än. Tre raser har visat störst representation, storpudel, bearded
collie och portugisisk vattenhund. På människor upptäcktes sjukdomen under
1800-talet av dr Addison, men det var inte förrän 100 år senare som diagnosen
ställdes på hund. De kliniska sjukdomssymptomen är kräkningar då och då,
diarré, avmagring, att hunden blir plötsligt akut dålig, får trötthet och
minskad uthållighet, blir uttorkad får lägre puls och till slut leder till en
kollaps! Sjukdomen kräver livslång medicinering med
kortison, florinef (mineralkortikod) och salt (koksalt). Man brukar kalla
sjukdomen för ”The great preteender” då den visar diffusa symptom som
egentligen kan vara vad som helst. Medelåldern för sjukdomsdebut är 4-5 års ålder, men
även yngre och äldre hundar kan drabbas. De utlösande faktorerna är inte
fastställda utan man har endast teorier. Vaccinationer, infektioner,
dräktighet, bistick etc.

Examensarbete på finsk lapphund, Marika Nilsson (student SLU)
I en studie har 906 finska
lapphundar ingått. 123 från Sverige, 779 i Finland, 2 i Norge och 2 i USA. 142
st uppvisade någon form av autoimmun sjukdom. 39 fall (2/3 tikar) av
binjurebarksinsufficiens, 65 fall (3/5 hanar) struma, och 20 fall (3/5 hanar)
diabetes mellitus. Man har funnit en gemensam anfader (GA) ifrån de ca 80
founders som finns i rasen. Denna GA kan kopplas till samtliga fall av
binjureinsufficiens, 62/65 fall struma och 19/20 diabetesfall. 117 av 118
ättlingar var släkt med GA på flera sätt. Man tror att linjeavel är en sannolik
orsak.

Djurskyddsinspektörer
Två djurskyddsinspektörer, tillika uppfödare från området, kom och besökte oss för att diskutera vad deras arbete innebär och om djurskyddsregler etc. Vi pratade bland annat om vad
gäller vid hundgårdar, burar etc och om de nya blanketterna SKK tagit fram som ska underlätta för uppfödare vid olika avtal.

Avelskommittén Finsk Lapphund, Pia Turunen
AK pratade om vad vi som uppfödare bör tänka på vid vår
avel förutom SKK och klubbens grundläggande avelsrekommendationer. Det viktigaste är att se längre än till kull/
individperspektivet och ha ett mål med sin avel. Att använda en bred avelsbas, variation, våga använda
en hane som ingen annan gör, det gynnar rasens framtid. Kontrollera släktleden bakom föräldrar,
syskon, avkommor, far-/morföräldrar etc. Vara öppen med de problem och
sjukdomar som kan uppstå och samarbeta med andra uppfödare. Sist men inte minst är det viktigt att
inrapportera sjuka individer till AK. De för ett register över inrapporterade
fall som de sedan använder sig av vid eventuella frågor om
avelsrekommendationer för kombinationer. Uppfödarna kan genom AK få svar om
eventuella risker i en planerad kull.

Givetvis är det viktigt att inte glömma de grundläggande hälsokontrollerna på hundarna, HD,
ED, ÖGON och eventuella DNA-tester (prcd-pra är validerat, pompes är det
inte). Samt att ha övriga meriter på sin hund så som genomfört BPH/MH,
utställning och tävlingsmeriter inom spår, lydnad etc.

AK för svensk lapphund och för lapsk vallhund höll också en genomgång om sina tankar och önskemål för oss.

Intresseföreningen Kroppsvallarna,
vallning med Marie Barkhed
Marie pratade om att bevara hundens ursprung och funktion
och hur roligt det är att prova på vallning. Hon vallar med sin lapska vallhund
och har gått kurs på Mårtensby gård (Almunge) i Uppsala trakten. Från det att hunden är ca 6 månader kan börja
träna vallning, men givetvis även om hunden är
äldre. Dock måste hunden vara minst 12 månader för att få göra anlagsprovet (än
så länge ett inofficiellt prov).

12 ekipage tas emot per lägertillfälle. Kursledaren ser på
hundarnas intresse och deras naturliga förmåga att valla. Mental uthållighet,
samarbetsförmåga och styrbarhet. Nästa läger planeras i april/maj 2016. De ser gärna att fler
hundar av rasen svensk och finsk lapphund deltar, störst representation har den
lapska vallhunden idag. Det kostar 2 200:-/ lägerhelg och då ingår mat och
logi, samt mycket kursverksamhet. Man får mycket för pengarna.

Se gärna vallningsfilerna om Tjacko på YouTube, gå in på www.youtube.se och sök på tjacko333.

Hans Balstedt (SLK PR)
Pratade om lapphunden i nu och dåtid.

Hur smart är din hund, Per Jensen
Sist ut på seminariet föreläste Per Jensen, etolog på
Linköpings universitet. Han pratade för oss om hundens beteende och deras
tankesätt. Samt om do-as-I-do, att lära hunden saker utifrån att se hur ägaren gör. Dessa tips och mycket mer finns i hans nya bok ”Hur smart är din hund?”.

I lördags den 1 augusti startade Magiica´s Ravna, Rubini (Binni) och Riekko (Uffe) i öppen klass i viltspår vid Kärrshåla skjutbana i Kungshamn, det sk ”Skärgårdsspåret”. Även Oden (Ådi) kom dit. Vi hade en fin solig dag med trevlig fikastund som avslut.

Resultaten blev allt ifrån 0-3 men hundarna kämpande tappert i ganska svårspårad terräng och med stark viltstörning. Stort grattis till Binni som tog sitt första 1:a pris med älg i spåret! Uffe fick en2:a och syrran Ravvi en 3:a. Ådi fick 0.

Stora delar av spåren låg på klipphällorna och där är det svårt att lokalisera spår om solen ligger på och blodet dunstat. Dessa hundar är ju dessutom precis klara med anlagsspåret och för de flesta var det första tävlingen. Så vi är nöjda ändå. Huvudsaken är ju att hundarna aktiveras och tycker det är roligt.

Vilken varm dag! > + 30 grader Puh! Spännande aktiviteter och ett lite mindre spännande slut på dagen.

Åkte iväg vid 8-tiden i morse mot Ulricehamn (Komskälet) och ”Hundens dag i Mastunga” för att göra björntest med några av hundarna. På plats mötte jag upp Pia och Anette med deras hundar. Därefter traskade vi ut i skogen för testet. Några ekipage hade redan gjort sitt test och ett par hann vi se innan det var vår tur. Många hundar försökte fly ut ur hägnet.

Först ut av mina hundar var Kaisa, till en början nosade hon runt på allt annat men gav upp ett par skall för att visa att hon noterat björnen på linan (linbjörn). Efter ungefär halva tiden stannade de björnen mitt på stigen och föraren, dvs jag, fick gå förbi. Kaisa travade då med mig fram, gav björnen ett par skall och sen gick hon mot utgången ihop med mig. Tror inte hon var speciellt rädd eller imponerad. Mattes tjej .

Därefter var det dags för Appollon. När björnen drog igång tittade han först bara sen skällde han lite smått. Jag gick förbi björnen över till andra sidan och väntade, han kom sakta efter, riktigt smög sig på björnen som stod ”stilla”, luktade och tittade, skällde lite smått och när den rörde på sig gick han lite osäkert bak och kom runt efter mig. En helt sund reaktion enligt mig.

Detta var första gången jag någonsin provade på björntest, spännande! Nästa gång tror jag vi tar gristestet istället, då det finns massor av vildsvin i markerna kring Vargön.

Efter vi var klara tog vi en fika och pratstund innan det var dags för hemfärd. Snacka om att bilen var en bastu. Åkte hemåt och när jag kom till Koberg blev det stopp, en olycka hade inträffat och folk diregerade om trafiken in på en avstickare (grusväg) för att sedemera kunna köra ut på stora vägen lite längre fram. Vilka köer! Ungefär i mitten av bilkön ser jag hur det börjar ryka på motorhuven, kikar temperaturmätaren som är i topp! Bilen kokar! Som tur var kom vi ganska snart därefter framåt i kön och jag kunde köra ut i skuggan och stanna bilen. Vattnet sprutade och det pös ånga hej vilt. Upp med motorhuven, av med locket och i med friskt vatten som jag fick av en närboende på platsen. Sista biten hem gick med full värme i bilen för att avlasta motorn (som om det inte redan var varmt ute) och fullt nervevade rutor. Nåja det gick bra, vi kom hem, och bilen ja den är fortfarande hel.

Nu i helgen 27-28 juni genomfördes den årliga tvådagars viltspårstävlingen på Hunneberg, sk Springernatta. Jag deltog båda dagarna med tre av våra hundar från kenneln. På fyra tävlingsstarter kammade vi hem fyra ettor, dvs godkända resultat.

Under lördagen gjorde Staalon Elohopea ”Ella” sin första öppna tävling, vi startade vid ca 19.30. Hennes spår var lagt på Halleberg och gick i ganska tät terräng och torrt i backen. Därefter körde vi åter till Hunneberg där Appollons spår skulle vara. Efter lång väntetid gick vi ut ca 22.30 i halvmörker, med stor viltstörning, dyiga pölar, skog med snår och öppen terräng.

Det blev en lång kväll och vi landade hemma trötta runt halv tolv på natten.
Idag var det dags för andra rundan och det var Ravvis tur att testa spår, myrmark och skog.

Både matte och hund blev blöta om fötterna men vi fann fram. Appollon körde nästa spår i skogsmark.

Nu är vi hemma igen efter prisutdelning och bara slappar oss, helt klart en bra tävlingshelg.

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade i bloggen, jag håller just nu på med en del justeringar på hemsidan så innan allt är klart kommer det dröja lite. Tills dess får ni hålla er till att kika i vår blogg. Just nu har det hänt massor så detta inlägget blir långt.

Föreläsning finsk lapphund

Den 21 februari deltog jag i en föreläsning om finsk lapphund nere i Gunnilse. Då pratade Saara Sampakoski, special domare och uppfödare sedan många år tillbaka, om lapphundens ursprung. Saara driver kennel Shacal i Finland. Hon pratade också mycket om hundarnas konstruktion och utseende. Vi tittade också på hur hundarna rörde sig i praktiken då några fick springa med sina hundar utomhus, sen resonerade vi i gruppen utifrån det vi såg. I avelstänket är huvuduttryck, rörelser och pälskvalitet A och O. Dagen efter föreläste Mats Lindberg från Husdjurshälsan om första hjälpen för hundar och det diskuterades mycket om röntgen. Tyvärr blev jag förhindrad att delta den dagen, utan var endast på plats och lyssnade på Saara.

Avelskonferens

Förra helgen, den 28 februari till 1 mars (lör-sönd) var det dags för nästa konferens. Då var jag iväg på Västra Kennelklubbens avels- och utbildningskonferens i Backamo tillsammans med många andra uppfödare av olika raser i regionen. Lördagen bjöd på föreläsning av Barbro Börjesson som är känd från TV, hon pratade om valpens utvecklingsperioder upp till vuxen hund. Det blev mycket prat om fostran och problemlösning och hur viktigt det är att man börjar tidigt att knyta an till sin hund. Barbro har 20-årig erfarenhet som schäferuppfödare.

Under eftermiddagen pratade Liz-Beth C Liljeqvist om oacceptabelt beteende och när det rapporteras i tävlingssammanhang. Det finns fyra graderingar av anmärkningar och det är domarens personliga bedömning som avgör, dessa fyra är:

KEP – kan ej prissättas. Detta är den mildaste graden och i dessa fall rör det sig ofta om en otränad hund som inte uppför sig eller en hund som kanske är halt och därför inte kan tävla vidare. Denna anmärkning klassar heller inte hundens kvalitet, utan gäller bara för dagen för en tillfällig förändring.

Mental nolla – ”Disqualified”, en hund som kanske uppför sig otrevligt men inte farligt. Kan vara ohanterlig vid bedömning, morra eller ex okynnesskällande. Det står i dagsläget ingen beskrivning om varför man fått detta när man tittar i ex SKK hundregister, bara att hunden fått denna bedömning.

Oönskat beteende: Handhavande fel, ex en hundägare som inte har koll på läget.

Oacceptabelt beteende: Våldsamt beteende rapporteras till SKK. En hund som kan bitas, flyga på en annan hund utan provokation. Gäller både inne på tävlingsbanan och utanför ”ringside” på tävlingsområdet. Ca 80 hundar om året rapporteras, inte alla går vidare. Ca en tredjedel av alla anmälningar slutar med en varning, avlivade hundar ovanligt.

Svenska kennelklubben kommer inom kort att utkomma med en informationsbroschyr om detta.

Nästa punkt på schemat var att lyssna på Per Jensen som talade om temat, hundar förstår mer än vi tror. Per är etolog och arbetar på Linköpings universitet. Rekommenderar er att läsa hans böcker; ”Hundens språk och tankar” eller ”Hunden som skäms – myt eller sanning.” Det är väldigt intressant att lyssna på Per, han kommer till Quality hotell i Vänersborg den 29 mars på föreläsning genom studiefrämjandet. Jag läser just nu en distanskurs genom Svenska kennelklubben om hundens beteende och kursen genomförs bland annat med hans bok som en del i studiematerialet.

Under söndagen pratade Sofia Östman från Primune AB om uppföljning för allergiforskning och hur man kan ge förebyggande vård. Många diskussioner kom upp om huruvida hundens allergier gick att jämföra med människans. Hygienhypotesen visar att försenad exponering av bakterier försämrar immunförsvarets utveckling. Vid hög exponering av bakterier tidigt i livet löper man mindre risk att utveckla immunologiska sjukdomar så som allergi. Tvärtom vid låg exponering är det högre risk att drabbas längre fram i livet. Givetvis finns andra faktorer som också påverkar, den genetiska dispositionen, tarmfloran och immunsystemen. Allergidiagnoser har ökat med 90% de senaste 7 åren på hund. Generellt har ca 10% av alla raser har eller lider av någon form av allergi. Man håller just nu på med en treårig studie på hundar tillsammans med utvalda uppfödare inom de raser som är högst representerade ur allergisynpunkt (se Agrias statistik).

Yohanna Eriksson, molekylärbiolog, pratade om färggenetik för pälsfärger. Pigmentet för pälsfärgerna bildas av en celltyp, melanocyter, som har sitt ursprung i ryggmärgen. Dessa utvecklas antingen sen som nervceller eller blir pigment i kroppen. Vi gick igenom de olika färgserierna som finns och hur hundarna har alleler från dessa. Ex Agotiserien som är den som ger hunden fawn (Aay), viltfärg (aw), tan (at) eller recessivt svart (a), den sistnämnda är vanligast bland vallhundsraserna och mest nedärvningsbart. Sen finns den bruna serien som ger hunden sin svarta (B) eller bruna färg/ leverfärg (b) på nosen. Därutöver finns ett antal serier till. Vi fick även träna på att skriva färgkoder för våra egna hundar. Vill ni läsa mer så googla på ”Dog coat colour genetics” skrivet av professor Sheila Schmutz.

Sist ut var Agrias representanter som pratade om olika försäkringar som finns för sk dolda fel.

Nytt jobb och viltspårsaktiviteter

Direkt på måndagen den 2 mars var det dags att köra igång på det nya jobbet. Jag stämde även av hur det hade gått för mina valpköpare som var iväg på teorikurs för en viltspårskurs som drog igång på lördagen när jag satt i ”skolbänken”. Allt hade bara gått bra. Veckan som passerat har gått med en rasande fart och jag har redan lärt mig en del om den nya organisation jag ska jobba inom.

När det nu återigen var dags för helg kom även jag iväg till viltspårskursen och fick träffa alla hundägare och hundar från Magiica´s. Ur r-kullen är Ravna (vår egen tik), Rubinii och Riekko ”Uffe” med och vi har även med Ådi som bor hos fodervärd. Vi hade en trevlig dag i blåsten och nybörjarna fick prova på spårstart och en enklare vinkel. Jag och Kaisa gick ett långt spår och hon gick klockrent hela vägen ända fram till klöven. Vi fikade i skogen och jag passade på att fota mina ”små” valpar.

A-kullen

Bildgalleriet för A-kullen är uppdaterad med fotografier på Magiica´s Argos ”Tyr”, hans ägare Sofi och Dick har mailat mig massor av fina bilder på killen, tack!

Tack alla för ni kom på vår kennelträff.

Vi startade dagen med en promenad i Björkåsparken med uppletande av godis och några andra övningar. Under promenaden hann gänget lära känna varandra lite bättre och hundarna fick röja av sig det mesta valpbuset innan vi fortsatte dagen.

Ådi och Jack (Linda Ulriksens aussievalp) har kolla på Boo (Magiica´s Ranco

Därefter gavs möjlighet att prova på ett var på banan för rallylydnad innan lunchen. Ulrika och Ådi har god kontakt och blir dokumenterade av husse Fredrik.

Uffe (Magiica´s Riekko) spårar med husse Tomas.

Sist ut bjöds på viltspårsprov, ett nybörjarspår för unghundarna för att testa spårförmågan och ett längre öppet spår för Azze. Tror vi har ett gäng blivande spårchampions på gång.

Fler bilder från träffen finns i vårt galleri under albumet – Kennelträff hösten 2014

Till våren kör vi nästa träff, planeras till april/ maj 2015.

Ni glömmer väl inte att vi har kennelträff nu på söndag den 31 augusti. Har haft ett ganska fullspäckat schema så jag har inte hunnit lägga ut träffens övningar på hemsidan förrän nu. Olika aktiviteter kommer att erbjudas. Tanken är en liten tipspromenad med lite happenings på vägen för både hund och ägare, prova-på-spår (godisspår, viltspår och ev personspår), och kanske några enkla rallylydnadsövningar mm.

Eftersom vi kommer bjuda på enklare förtäring vill jag gärna veta hur många av er i familjen som dyker upp och om det finns några allergier att ta hänsyn till. Glutenfritt kommer att finnas.

Vi beräknar med att hålla på mellan kl.11-16 och hoppas på fint väder! Några vet jag kommer ansluta lite senare. Samling hemma hos oss.

Ta med leksak till hunden, något smarrigt godis till träningen och regnkläder och stövlar ifall ni vill prova på spår i skogen. Jag hoppas dock regnet lyser med sin frånvaro! Har ni kamera med tar jag gärna del av foton efteråt för att lägga in på hemsidan mm. Jag kanske inte hinner fotografera alla själv.

Varmt välkomna!

Med vänlig hälsning Ann Gustavsson
Kennel Magiica´s

Igår var vi vid Norra Älvsborgs kennelklubb ute vid Restad på deras aktiveringspromenad. Ravna fick privilegium att följa med själv och på plats mötte vi upp Marianne och Ulf med Binni (Magiica’s Rubinii). Syskonen provade på godisspår på hårt underlag, hopp- och balansövningar, slalom med koner men framförallt var det bra socialträning. Vi hann till och med att träna lite ringträning inför kommande helgs inofficiella utställning i Falköping.